mely

Igår följde jag med Jenny in till Göteborg för att hon skulle handla sina julklappar.
Vi tog bilen in för att slippa den fortfarande ofungerande lokaltrafiken.
Vi tänkte inte alls på att bilen faktiskt skulle parkeras någon stans. Janny höll huvudet kallt ganska länge innan hon blev omkörd på insidan av en stads jeep eller som Jenny utryckte det : "miljöförstörande stora jävla bilar" och höll sedan en utläggning om vad som skulle hända om en Ford fiesta skulle krocka med dem.
Sedan snurrade vi runt på Heden (dit alla tar sig som vill parkera billigt och inte känner till gbgs parkeringar) innan vi tillslut kom på Lorensberg. Där fick vi parkera.
Julhandlandet gick bättre, köpte för en gångs skull inte en enda sak till mig själv.
Vi åt på Paprika, pastasallader. Man fick välja mellan chilli eller vitlökspasta. Chillin var stark och även om jag tycker om vitlök så stod den mig i halsen efter att ha ätit halva portionen.
Jag lär ju inte bli förkyld på ett bra tag ivarjefall...

Efter lunchen fortsatte jag till Martina och Jenny åkte hem.
Kanske borde jag ha ätit mina fiskpinnar som erbjöds mig.
Eller så ska man inte ha 5 timmars förfester.
Vi hade ganska kul ändå, jag, martina, josefine och jennie. Spelade alla drickspel som finns, skickade flaskpost och kastade ut en hjärt-tomtebloss-ballong i det fria.
Vi skulle på en chalmersjulfest som skulle vara sååå rolig, men när vi kom dit så var stämningen ganska loj och vi var dem som var mest kalas. 2 timmar, sen gick vi tillbaka till martina.
 
"Det ska vara gött och leva" spelade  martina klockan nio på morgonen och jag ville bara ta hennes mobil och kasta den i väggen.
I väntan på ersättningsbussen hem köpte jag en latte på espressohouse som bara smakade varm mjölk.
De hade strukturerat upp ersättningsbussarna lite denna veckan. En trött chaufför berättade för oss vart vi var på väg, både på svenska och på knaglig engelska.
"We are now going to mölndal...ermh...there you can take the train."
Eller vänta på tåget som inte matchar bussen i en halvtimma. Tur att min curlingmamma kunde hämta mig annars hade jag aldrig hunnit till jobbet. Tack för att hon fixade både lunch och frukost till mig.

Det här är dan före dan före doppare dan och eftersom jag jobbar på ica så var det ett väldigt intensivt nio-timmars pass.
Jag är sådär trött nu som ni vet när man går in i ett rum för att hämta något och sedan tänker "vad var det nu jag skull...?....näh."
Nu vill jag bara se Grinchen på tv för att få en gnutta julkänsla och äta de skumtomtar som jag glömde av att köpa.

En sak som jag såg i vitöga igår när jag åkte spårvagn genom Göteborg var att nästan alla lägenheter har en vit julstjärna i papp.
I år tvingade mamma mig att se ut något till mitt fönster, det var ju inte alls så att jag hade bättre saker att tänka på än att gå i lampaffärer och se ut en "jullampa" vars utgångsdatum är efter nyår...
Jag trodde aldrig att jag skulle ta mig tid till att köpa en lampa. Dessutom viste jag inte vad jag ville ha i fönstret. Det skulle bli som med min julkalender, jag tänker varje år hänga upp den på väggen men inser alltid vilken tidsopptimist jag är när jag hänger upp den 2 dagar innan jul.
Men helt plötsligt fick jag en vision i huvudet! Jag vet inte vad den kom ifrån men jag kunde se den framför mig! Guuud vad bra en vit julstjärna i papp skulle passa i mitt fönster!
Jag gick faktiskt och köpte en vit julstjärna i papp innan den 24.
Och jag var jätte stolt över min kanon idé.

Tills igår när jag insåg var min "vision" kom ifrån.
Trendslav.

Trött...
Bokstavligen och på vädret som ger översvämning.
Klart att det var lite spännande först med översvämning, det var som i en utav min pappas favorit katasrof filmer Hard Rain, något som rubbade vardagen och skapade en sammanhörighet mellan alla människor som fick plaska omkring i vattnet. Stackars rullatortanterna dock!
Men det är inte kul när lokaltrafiken drabbas...tog mig 45 minuter att ta mig hem från gbg efter Martinas 20 års drop in.
Jag var livrädd för att somna och få åka tillbaka och just därför somnade jag också till, minst 4 ggr.
Hur trött är man inte om man hinner somna innan man hinner sätta på sin mp3?
Jag försökte sätta på min tre gånger, men innan jag kom till playknappen nickade jag till.
Tur att jag har ett inbyggt sinne att vakna till på stationen innan jag ska av...



 

För det första sabbade allt påläggspackande min rygg.
Sen fick jag jobba över en halv timma vilket bara kändes stressigt.
Jag har inga rena jeans.
Jag har inte packat någonting, vet inte ens vad jag ska packa i.
Vi kan inte komma överrens med maten.
Vet inte hur vi hälften av oss ska ta oss in till Göteborg.

Imorgon åker vi till Hemsedal.
Till råga på allt blev nästan påkörd av en surkärring med kundvagn på Hemköp.

Ikväll ska jag på box, inte för att jag hinner utan för att jag behöver det.
Annars kommer nästa surkärring som går in i mig komma till skada.

Nu ska jag berätta om i torsdags. Då lagade jag mitt första hål.
Jag som aldrig skulle ha hål, jag som inte ens trodde på det förän jag kom in till tandläkaren och han sa "jaha, idag ska vi alltså laga ettt hål".
Och när han stack bedövningssprutan i kinden insåg jag att det här kommer att bli obehagligt.
Trots bedövningen kändes det i hela käkbenet när borren kom djupare ner.
Jag frågade varför man var tvungen att borra bort halva tanden för att laga ett hål, varför kan man inte bara laga i hålet?
"Det är som att måla på en gammal och rutten planka" sa tandläkare Ingmar och skrockade förnöjt för sig själv för att han hade kommit på en sådan pedagogisk förklaring.
Sedan fick jag en glasmassa i min halva tand.
Jag tänker aldrig på att man får bananlack och inte kan äta på en timma efter ett tandläkarbesök så jag hade bara ätit en tallrik fil innan besöket.
Dessutom hade jag inte räknat med att halva min tunga skulle vara bedövad i två och en halv timma.
Det var ingen mening med att äta för hela matglädjen var försvunnen när jag inte kunde känna någon smak. Bara en stor fet tunga.

Jag ska nog önska mig en el-tandborste i julklapp.