mely

Det är så mycket som jag måste göra så jag vet inte vad jag ska börja!

Högskoleprovet imorgon.
hej jag är en idiot!
Jag har alltid sagt att jag inte ska göra det där provet för att jag ska ha tillräckligt bra betyg för att slippa det. Jag har bra betyg och borde inte göra det. Om det inte vore för att alla hela tiden intalar en om att det är sååå bra att söka in på två saker skulle jag inte ha gjort det.
När jag prinatde ut de sju första sidorna med svåra ord insåg jag vad jag hade gett mig in på.
Först blev jag arg för att de hade sånna ord som jag aldrig hört talas om och som knappt andvänds i svenska språket idag. Sedan ännu argare över att det är så ont om tid på provet.
Sedan övergick det i förtvivlan. Först över att högskoleprovet överhuvudtaget existerar.
Vem? vem? kom på den idiotiska idén om att det skulle finnas ett prov som kunde mäta alla människors interligens oavsett ålder. Och att hela 40% skulle få söka in på detta prov.
Det gör ju alla på gymnasiet ännu mer studiemotiverade att veta att "skit i tre år av slit för dina betyg, gör ett prov fyra ggr så ska du nog se att det löser sig".
Om man kommer in på provet är det inget som säger att man kommer klara högskolan för det eftersom man måste veta hur man pluggar rätt och högskoleprovet kan man ju inte plugga på.
Förtvivlad blev jag även över min egen dumhet att anmäla mig.
Som att ge självförtroendet en chans att ta självmord.

Tog passfoto i veckan och ska hämta det hos polisen snarast.
Blev jätte vacker.
Om det är så jag ser ut i ordning gjord kan jag ju lika gärna lägga ner alla timmar jag ägnar framför spegeln. Såg ut som en krigsfånge från turkiet.

Bredvid mig ligger dessutom 44 sidor Sifo undersökning om mina konsumentvanor.
Bäst att jag gör det snarast annars kommer det sluta med att jag hitter den någon gång fram mot jul och tänker "ojdå, den skulle jag ju ha gjort".